22 januari 2012

Suuk hund

Suuk hund

Efter nio promenader i nattens storm (på tio timmar!) är jag helt slut. Med tanke på att jag körde systerson Anton till Skavsta med revälj halv fem igår så kan vi börja använda ordet "sömnskuld" här. Hade jag varit ute och festat hade jag ju fått skylla mig själv...

Sitter här (med en utmattad hund på varje sida i kökssoffan) och funderar över hur folk egentligen klarar att ha sjuk hund och jobba samtidigt. Ja, jag vet att vi haft flera sjuka hundar och jobbat samtidigt så på något sätt måste det ju funka "with a little help from my friends (aka flickorna)".

Men om man tar denna vecka som exempel så lämnade jag in Otto hos veterinären i Stockholm kl 7.30 på tisdagmorgonen. Hemma runt 16 = en arbetsdag borta. Medicin och mat jämt fördelt i tiden, fyra gånger om dagen. En halvtimmes massage för att försöka hålla ryggraden under kontroll. Extra promenader nu eftersom cortisonet ger ökad törst och därmed ökat promenadbehov. Åsså ovanpå detta, nästan ingen nattsömn. Och nu har detta hållit på typ halva Ottos liv.

Å andra sidan får man komma ihåg att gul hund ändå är glad mellan varven. Han "dödade" min toffel innan senaste promenaden och överfaller gärna sin bror när chansen ges.

Frimärkssamling istället, någon?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Först så tänkte jag kommentera blogginlägget, men sedan kom jag på att det finns ju inte så mycket annat att säga än: vad vore livet utan hund? Jag kan inte tänka mig en tillvaro utan fukig nos och svansvift;-)
(även om det ibland är svårt att motivera för dom som aldrig upplevt det)
Loulou

Helena, Quince och Otto sa...

Precis den diskussionen har vi haft senaste veckan, inte apropå Otto men oj, det är ju precis så. Tack för att du påminde mig.

Alva Lagré sa...

Hej!
Det stämmer att Bosse har haft rejäla magbesvär. Han fick diagnosen Eosinofil gastrit (typ kronisk inflammation i magslemhinnan). Är det samma som din Otto?

Du får gärna ta min mailadress så kan vi snacka mer där!
alvalagre@hotmail.com

Mvh Alva